Nu är Anton tre månader och en dag.

Tänk vad tiden springer iväg. Anton-skrutten är över tre månader. Jag har äntligen fått iväg dopinbjudningarna se här. Med tanke på att det är första gången jag scannar in något är jag nöjd. Fotavtrycket blev inte det bästa, men det känns lite charmigt.

Jag ska försöka ta tag i hemsidan för att lägga ut bilderna. Det är så knöligt att lägga ut bilderna här.

Tiden räcker inte till för att skriva.

Idag har Anton och jag varit inne till Söder på efterkontroll. Han var en ängel i vagnen men ville ha uppmärksamhet när vi var på Mamamia. Lilla pussgurkan.

När vi kom hem lekte Felicia med det nya tåget.
Felicia och nya tåget
Medan Anton var lite trött
Anton sover i babyskyddet
Mina små gosungar.

Nu börjar det bli dags att skicka dopinbjudningar men tiden räcker inte till. Måndag, onsdag o fredag måste jag ju till PSOs behandlingsklinik vid Sockenplan för att sola. Och det tar superlång tid. Jag måste ju ta med Anton dit varje gång också. Och han brukar charma tanterna där. Men igår var han på uselt humör och gallskrek mest hela tiden. Fast vi var där på kvällen och det är ju inte hans bästa tid.

Vad händer annars? Inte mycket. Jag är i desperat behov av höstkläder och ett besök hos frissan.

Hua!!

Det kommer dröja ett par veckor till innan vi kan få bredband. Nu sitter jag här med jobbdatorn och surfar över modem och det går _inte_ fort.

Vi lever fortfarande i ett kaos med flyttkartonger överallt. Jag klarar ju inte att slänga saker, men jag anstränger mig verkligen.

Igår var vi till IKEA och köpte en säng till Felicia. Det blev en fullstor säng med sänghimmel, KURA. Hon sov i den hela natten, men det gjorde pappa också som råkade somna vi nattningen :-)

Inskolningen på dagis går över förväntan. De har en gunga på gården och Felicia är helförtjust. Jag tycker att det är superjobbigt.

Sedan har vi märkt att vi inte klarar oss utan två bilar så i fredags köpte vi en ny bil.